Acinnej

Var i väg på lunch-spinning förut. Mina ben är trötta, men det var kul ändå!
Det var en annan ledare idag, Sandra. Har trampat efter hennes pipa nån gång förut faktiskt, hurtig å peppande. :)
Näst sista låten, eller semifinalen som hon så finurligt kallade den, fick vi alla vara med å bestämma exakt hur jobbigt det skulle bli. Allt man behövde göra vara att skrika VÄXEL! så skulle alla lägga på lite mer motstånd i tramporna. Men va roligt då att alla tyckte det var så skoj, att ordet växel skreks ut 7 gånger under låtens 3,5 minuter!!
Enda tanken efter det var ju Hur tusan ska jag orka med sista låten?? ;)
Så fort dunket kom ur högtalarna å Sandra höjde volymen liiite till, blev benen helt plötsligt betydligt piggare å de där sista minuterna flög förbi i ett nafs! :) Brooklyn Bounce stod för noterna å jag fick i det närmsta ståpäls över hela kroppen! Helt underbart!! :)
Det är jätteskönt att komma iväg å att i en timme slippa tankar på arbetslöshet, att vara uttråkad i både kropp å själ å det allmänna grubblande. Det är guld värt å tack gode gud att jag har det att ta till när jag håller på att bli allt för tossig här hemma!
Endorfiner, dä är fina grejer dä! ;)